Fina flickan har slutat

nu ser jag kanske henne aldrig igen. Hon har försvunnit ut ur mitt liv och genast blev allt tråkigt, grått och hemskt. Skrattet har fastnat i halsen. Meningslösheten kommer upp till ytan. Försöker vara positiv och tänka på att jag antagligen inte kommer att jobba gratis lika mycket. Men det var ju värt det! Stiga upp en timme tidigare för att lämna en överraskning eller få träffa henne. Sista dagen fick jag först cykla ner på stan för att lämna min avskedspresent, sen till strömpilen för att jobba, sen ner på stan igen och sedan vidare till nästa område och ställe. Jag är galen. Men jag är van. Kanske borde jag ändra mig. Antydningar om det, eller sägs det rakt ut? Men jag vill inte. Eller kanske kan jag inte. Jag står ut med mig själv, till slut och oftast. Inte alltid. Vill inte ändra på något jag kan leva med. -Då får du leva ensam. Kanske det, må så vara. Det sägs ju i amerikanska filmer att man måste tycka om sig själv för att andra ska tycka om en. Det här är det närmaste jag kommit. Så om jag ändrar mig, slutar vara den jag vill vara, då kommer jag ju inte tycka om mig själv och alltså kommer ingen tycka om mig. Ensam kommer jag att vara ändå. Hellre är jag då ensam och står ut med mig själv.

Röstade på Tyskland i melodifestivalen. Sverige missade finalen med 5 poäng. Stackars Anna.

Fick punktering igen och orkade inte laga så nu är jag 470 kr fattigare.

Söndag söndag

Vaknad innan klockan sex av att min hund gick omkring i sovrummet. Såg på öronen att han mådde illa så det var bara och vänta på att det skulle komma upp.

Varför får jag inte sova? Jobbade förra helgen och har inte tagit igen mig än. Igår natt sköt de smällare mitt i natten och min hund är ju skotträdd så han började vanka runt i rummet. När jag sover middag så ringer telefonen eller så får jag mess. Är så övertrött så jag inte alltid somnar. Hoppas att det löser sig snart.

Tog mig ut på en cykeltur igår morse. Vad jag saknar att börja dagen med en cykeltur. Hjärnan rensas.Dofterna, ljudet och landskapet som möter en. Visst, jag börjar dagarna med en hundpromenad, men det är inte samma sak. Inte lika avslappnande på något sätt. Hålla koll om hunden försöker äta något, se till så han inte sticker över vägen och blir påkörd (kopplad är han, men fasligt snabb och listig), se till så inte någon av oss går i hundskit, hunden stannar och nosar stup i kvarten (det är det hanhundar gör) och drar dit han vill. Då är en cykeltur bättre, om man slipper punktering.

Jag har förresten löst mitt första korsord. Fick endast hjälp med två ord då min hjärna stod still. Det var mycket roligt att äntligen hitta ett korsord utan fel. Jag har nämligen försökt att lösa många korsord i mina dar men det blir ju omöjligt när korsorden inte har rätt! Jag skriver i rätt ord men så när något annat ord ska passas in så går det inte. Fel i korsordet! Har hänt mig så många gånger genom åren så det var mycket trevligt att hitta ett som var helt korrekt!

Ser ut som att det regnar ute nu. Jag som tänkt ta mig ännu en cykeltur och röra på fläsket som börjat växa ni igen när jag har tillgång till bil...

Det är synd om människan

Särskilt när hon är förkyld. Öronvärk, ont i halsen, näsan rinner och blir igentäppt och så fryser jag. Gurglar halsen med något bakteriedödande, köpt mjukt toapapper att snyta mig med, handlat halstabletter. Dricker te och kaffe och C-vitaminbrustabletter. Skickat sms till mamma så hon vet att hon ska tycka synd om mig. Mössan är på och halsduken likaså.

Annars så har jag putsat fönster, arbetat, tagit hand om min skotträdda hund och inte gjort något speciellt som vanligt. Funderat på vad jag ska hitta på till Fina flickan när hon slutar. Måste ju få något så hon minns mig...